Tillgång och efterfrågan på kompetent arbetskraft förändras ständigt och med detta har nya arbetssätt och affärsmodeller växt fram. Istället för att fokusera på att hitta långsiktig kompetens, utvecklas nu HR-funktionens roll till att matcha rätt kompetens med rätt uppdrag. Kunskap och kompetens är en färskvara vilket ställer krav på såväl individ som organisation. HR-funktionen blir en avgörande faktor för organisationens överlevnad. För att kunna identifiera sitt kompetensbehov behöver man veta vilken kompetens som finns i organisationen och vilken kompetens man saknar. Att ha ett strukturerat ramverk för att arbeta med sin kompetensstyrning gör kartläggningen enklare och analyserna kraftfullare. Processen för kompetensstyrning består av flera steg: identifiera och prioritera de kritiska kompetenserna, kartlägg nuläget och analysera gapet till börläget, följ upp med relevanta aktiviteter och revidera kontinuerligt (se bild). Detta möjliggör att man kan arbeta klokare genom att behålla och optimera den kompetens som finns och samtidigt även attrahera och rekrytera de som behövs för det specifika projektet eller uppdraget.
Enligt Tillväxtverket dag består 9% av arbetsstyrkan i Sverige av egenföretagare d. v. s. "gigare" och andelen förväntas bara växa. Med "gigare" menas en konsult eller frilansare som utför ett tillfälligt jobb. Enligt Forbes (24 jan, 2018), tros "gigare" år 2030 utgöra 43% av arbetsmarknaden i USA och vi ser en liknande trend i Sverige. Det finns flera olika faktorer som har drivit utvecklingen i denna riktning. Digitaliseringen är en av dem. Med dator, smartphone och internetuppkoppling går det att bedriva olika verksamheter från vilken plats som helst och med hela världen som arbetsfält. Förändrade attityder är en annan faktor. Ett stort antal undersökningar visar på ett växande intresse, inte minst bland unga, att starta och driva egna företag. Enligt Tillväxtverket (Entreprenörsbarometern 2016) ser var tredje person eget företagande som det mest attraktiva försörjningsalternativet och närmare 50% kan tänka sig att bli egenföretagare. Anledningarna till att man vill starta eget är möjligheten att kunna bestämma över sin egen tid, förverkliga idéer och skapa en balans mellan privatliv och arbetsliv.
ETC.. Läst 8 januari 2020. ^ "De nya daglönarna". Sveriges radio.. Läst 8 januari 2020. ^ "Rapparen Linda Pira lanserar ny jobb-app – som får kritik i sociala medier". Breakit.. Läst 7 januari 2020.
Gig-ekonomin är här för att stanna | - Arbetslivet förändras – på gott och ont. Ledarskap | Innovation | Karriär | Digitalisering | ARTIKEL | JUNI 2018 Gig-ekonomins utveckling är nära relaterad till digitaliseringen. I det moderna arbetslivet blir det allt vanligare att man frilansar eller tar tillfälliga korttidsanställningar istället för att vara fast anställd. Detta kallas för gig-ekonomin, och är en tydlig trend som förväntas bli ännu starkare i framtiden. Utvecklingen drivs på av digitaliseringen, som genom nya appar och plattformar gör det lättare än någonsin att köpa och sälja tillfällig arbetskraft – "gig". Frågan är hur arbetsgivare och arbetstagare påverkas av denna förändring – är den till det bättre eller till det sämre? Gig-ekonomin är ett begrepp som länge har diskuterats inom arbetslivet. Uttrycket är naturligtvis hämtat från engelskan, the gig economy, och syftar på att allt fler inom arbetskraften tar tillfälliga uppdrag – "gig" – istället för att vara fast anställda.
– En stor del av det arbete som förmedlas är okvalificerat servicearbete, som att vara den som står på Centralstationen och delar ut varuprover, telefonförsäljning eller den som hjälper till vid bajamajorna på ett event, säger Henrik Örnebring. Han menar att det är den sortens arbetskraft som efterfrågas i apparna – Tjänsten Yepstr inriktar sig mot lövkrattning, barnpassning, gräsklippning och annat lågkvalificerat jobb. Taskrunner är fokuserat på hantverk och enklare tjänster, som att beskära träd i trädgården eller sätta ihop Ikeamöbler. Brainville skiljer sig från de övriga, där handlar det om mer kvalificerade konsulttjänster, som startups använder, säger han. Den som anlitar en giggare kan vara ett företag, men det är heller inte ovanligt att det handlar om privatpersoner. – Den övre medelklassen, som kan betala, får på det här viset tillgång till tjänstefolk i beroendeställning som kan göra arbeten när det passar dem, säger han. Det är tydligt att Henrik Örnebring inte är så förtjust och att han oroar sig över arbetsvillkoren.
När vi gjorde en genomgång igen i början av 2019 såg vi att de flesta av de här företagen fanns kvar, ett av dem var uppköpt. Jag är fortfarande förvånad över att det finns så många plattformar för jobbmatchning. Det här är ändå Sverige, arbetsrättsligt så har vi en välfärdsmodell här, det är väldigt reglerat, säger Henrik Örnebring. Den övre medelklassen, som kan betala, får på det här viset tillgång till tjänstefolk i beroendeställning Grovt sett finns i dag två olika grupper av giggare. De första kallar sig ofta digitala nomader, ser världen som sin arbetsplats och är generellt nöjda med sin situation och sin ekonomi. De har ofta mer välbetalda konsultjobb, som kan utföras var som helst i världen, bara du har uppkoppling och en dator. Utöver dessa har vi en grupp giggare som bidrar med mer enkla servicejobb, vilket kräver fysisk närvaro på en arbetsplats, men där förmedlingen av jobbet alltså ofta sker via någon slags webbplattform. Jobben skulle förstås kunna förmedlas på andra vis än via webbplattformar och appar, men tekniken gör att det förstås går snabbt och lätt att hitta folk på det här sättet.
Cykelbud som arbetar för Foodora Gigekonomi är ett begrepp som beskriver en tendens på arbetsmarknaden sedan 2010-talet där fasta anställningar ersätts med tillfälliga jobb, så kallade gig. [ 1] Termen gig är lånad från musikbranschen, där den refererar till spelningar. [ 2] Gigekonomin definieras ibland som en del av delningsekonomin, där det som delas antingen kan vara materiella tillgångar som bilar eller lokaler, eller immateriella tillgångar som arbetskraft. [ 3] Kritiker har menat att delningsaspekten är ett sätt för företagen att överföra egna kostnader på den som arbetar för dem. [ 4] Beskrivning [ redigera | redigera wikitext] Några av gigekonomins kännetecken är att arbete ofta sker genom en mobilapplikation, att den som arbetar för företaget betygsätts och att den som arbetar själv måste stå för de redskap eller fordon som krävs för att utföra arbetet. [ 4] Något annat som kännetecknar gigekonomin är att den ofta utgår från ett trepartsförhållande mellan kund och egenanställda arbetare, med ett företag som tar ut en summa av arbetarens lön för att förmedla kontakten.
Lagringstid: 1 dag Om du inte vill acceptera cookies Om du inte vill tillåta cookies kan du ändra dina inställningar i webbläsaren på datorn eller en annan enhet som du använder. Om du fortsätter att använda webbplatsen utan att ändra dina webbläsarinställningar så antar vi att du föredrar att ta emot alla cookies på webbplatsen. Många webbläsare har också funktioner som låter dig se och radera cookies. Vissa funktioner på webbplatsen kan påverkas om inte cookies tillåts. Se webbläsarens hjälpsidor för mer information. Du kan även besöka, eller för att läsa mer om cookies, hur du ser vilka cookies som du mottagit, samt hur du hanterar och tar bort dem. JavaScript Webbplatsen innehåller javascript. Det är en kodteknik som används för att du som besökare ska kunna uppleva vår webbplats så bra och enkelt som möjligt. Kortfattat behövs javascript bland annat för att bilder ska visas korrekt, för att menyer, formulär och inloggning på mina sidor ska fungera smidigt samt vid hämtning och sortering av information.
[ 3] 2019 lanserade rapparen Linda Pira appen Workish som förmedlar gig-jobb. Appen möttes snabbt av kritik, framförallt på sociala medier, för att bidra till lönedumpning, inte ta ansvar för om användarna betalar skatt och för bristande ansvar för användarnas arbetsvillkor. [ 16] Referenser [ redigera | redigera wikitext] ^ ^ Amanda Törner (13 september 2017). "De vill skaka om branschen". Dagens Media.. Läst 8 januari 2020. ^ [ a b c d] Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? SOU 2017:24. ^ [ a b] Gigwatch. "Vad är gigekonomi? ".. Läst 8 januari 2020. ^ Prassl, J., Humans as a Service: the Promise and Perils of Work in the Gig Economy, Oxford University Press, Oxford, 2018, s. 4 ^ Matthew Haag & Patrick McGeehan (14 november 2019). "Uber Fined $649 Million for Saying Drivers Aren't Employees". New York Times.. Läst 8 januari 2020. ^ Spreitzer, Gretchen M. ; Cameron, Lindsey; Garrett, Lyndon (2017-03-21). " Alternative Work Arrangements: Two Images of the New World of Work " (på engelska).
[ 5] Gigekonomins förespråkare menar ofta att det är kunden och inte företaget eller appen som ska betraktas som arbetsgivare, något som orsakat konflikter då personer som arbetat för Uber menat att det snarare är företaget som är att betrakta som arbetsgivare. I november 2019 dömdes Uber att betala miljarder i böter för att ha vägrat klassificera de som arbetat för företaget som anställda. [ 6] En litteraturstudie från 2017 undersökte alternativa arbetsformer och kom fram till att arbete kan vara flexibelt i olika dimensioner: anställningsförhållande, schema och plats. Gigjobb via digitala plattformar var den snabbast växande alternativa arbetsformen och innefattade ofta flexibilitet i alla tre dimensioner. De utförare som hade en positiv upplevelse av alternativa arbetsformer visade sig vara de som själva hade valt arbetsformen för att kunna ha ett mer flexibelt arbetsliv. Dessa utförare var generellt specialister och eftertraktade på arbetsmarknaden, vilket gav dem större inflytande över sina arbetsförhållanden.